FPL 37 VIGGEN - HAVERI F7 37014

1975-10-06, Såtenäs

Uppdaterad: 2008-10-29

Haveriet

Haveriet inträffade under skolmässig skjutning mot Hattefuran. Fpl bröts sönder i luften. Vänster vinge har brustit med fpl söndring som följd (vingbalk, jmf 37011 och 37005). Utskjutning skedde på ca 300 m höjd, fart M=0,78 och 4-5 g belastning.
Orsak: Vingbrott.

Bärgningsrapport

Allmänt

Haveriet inträffade måndagen 1975-10-06 vid Hattefuranmålet (F7 skjutmål i Vänern). I samband med upptagning efter skjutning bröts fpl sönder i tre större och ett flertal mindre delar. Höjden var 200 m och farten M = 0,78. Fpldelar spreds över ett område c:a 2,2 x 1 km där vattendjupet varierade mellan 0 och 10 m. Vinden var vid haveritillfället hård, 265gr/15-20 m/s. Föraren räddades omedelbart efter haveriet av flottiljens hkp 2. Målpersonalen, som bevittnat haveriet, gav sig ut till den nödställde i en mindre plastbåt och biträdde helikopterbesättningen i räddningsarbetet. Vind och sjö medförde att detta blev dramatiskt. Ff fick bl a bogseras till ett närbeläget skär innan han med skadad och delvis vattenfylld isolerdräkt kunde lyftas ombord på hkp.

Säkring av nedslagsplats

Inledningsvis var informationerna osäkra om i hur många delar fpl hade brutits. Den förhärskande uppfattningen var (enl haverikommissionen) att fpldelar skulle återfinnas på två skilda platser. Dessa två nedslag säkrades på följande sätt:

- Målchefen, som befann sig i en av mätstationerna, såg nedslagen och riktade in de två mätkikare som stationen var utrustad med mot var sitt nedslag. Härigenom erhölls väl definierade riktningar till de två positionerna.
- Efter avslutat räddningsuppdrag gick flottiljens helikopter ut och fällde mindre bojar i direkt anslutning till två större oljefläckar.
- En hkp 4, som vid haveriet rekvirerats från 2.hkpdiv, Säve, fällde på em två större bojar vid platser där olja sipprade upp till vattenytan. Helikopterns navigatör noterade dessutom nedslagsplatsernas deccakoordinater.

Det hårda vädret medförde att bojarna draggade. De kunde således inte återfinnas följande dag. Samma hkp 4 fick därför återvända till F7 för att med deccautrustningens hjälp lägga ut nya bojar. Med dessa som referenspunkter kunde sedan sökarbetet börja.

Lokalisering

Haveriområdet låg i sin helhet inom Hattefuranmålets riskzon. Avsökningen måste därför organiseras och genomföras med hänsyn till risken att påträffa blindgångare både i vattnet och på land. Vissa sökformer, t ex draggning och trålning, fick därför uteslutas. Endast metoder, som medgav avsökning utan bottenkontakt kunde enl vapenteknisk expertis accepteras. I lokaliseringsarbetet engagerades dels flygvapnets egna bärgningsdykare dela marinens röjdykardivision. Under det intensivaste skedet deltog närmare 40 dykare i verksamheten. Dykarnas arbete försvårades främst av den dåliga synvidden. Siktvärden ner till 5 cm förekom. Svårigheterna var störst under de tre första veckorna, då rådande vindar kom ifrån "fel" håll, vilket dels medförde hög sjö dels besvärande grumlighet. Dykningarna fick därför inställas vissa dagar för att personsäkerheten inte skulle eftersättas.


Bakkropp, motor o höger vinge (under vattenytan) lyfts.

Parallellt med dykningarna avsöktes stora områden dels med en "Side Scan Sonar" dels med en metalldetektor (protonmagnetometer). Sonar-utrustningen visade sig vara mycket värdefull. Den kräver dock relativt jämna bottenförhållanden och vattendjup som helst överstiger 10 m. Med nedsatta prestanda kunde den emellertid användas även vid mindre djup. Protonmagnetometern, som ger utslag för magnetiska material, var mindre användbar i detta speciella fall, eftersom den gjorde utslag för flertalet av de ammunitionsrester som fanns i området.

Något mindre än en vecka efter inträffat haveri lokaliserades fpl framkropp av FV dykare, som svarade för avsökningen av det "inre" området. Framkroppen låg c:a 100 m från helikopterbojen. Metoden som användes vid detta tillfälle var sökning längs utlagda linor. Denna metod var lämpligast vid siktvärden under en meter. Fyra dagar senare påträffades fpl motor, bakkropp och höger vinge. Lokaliseringen skedde med sonarutrustningen. Röjdykarna, som hade anförtrotts det "yttre" området, identifierade vraket och genomsökte kringområdet efter ytterligare delar. Närbärgning av ovanstående delar genomförts konstaterades att vänster vinge fortfarande saknades. Vrakfynd på öar i Hattefuranområdet visade dessutom, att fpldelar hade spritts över en avsevärd större yta än man från början antagit. Ett 300 m brett område från framkroppens position mot flygriktningen avgränsades för genomsökning. Beräkningsresultat från Saab-Scania indikerade, att vänstervingen sannolikt skulle återfinnas någonstans inom det 300.000 m2 stora området.

Topografin och det ringa vattendjupet (3-5 m) omöjliggjorde användning av sonarutrustningen. M h t den rikliga förekomsten av ammunitionsrester kunde inte marinens röjdykare, som huvudsakligen består av vpl personal, delta. Arbetet fick således utföras av de relativt fåtaliga FV-dykare, som finns att tillgå. Sikten förbättrades dock något, varför man kunde övergå till sökning från s k skärplan. Avsökningskapaciteten kunde därigenom flerdubblas. Vänster vinge påträffades fredagen 1975-11-14 då ungefär 2/3 av de planerade sökområdet hade avverkats. Den låg c:a 400 m minus framkroppens nedslag. Vingspetsen utanför sågtanden var lossbruten och kunde inte återfinnas vid övriga vingdelar. Även resterande 100.000 m2 genomsöktes innan arbetet avslutades. Syftet var att om möjligt finna de delar av fena och vänster vingspets, som saknades. Fendetaljerna hittades i nedslagsområdets tidigaste del. Vingspetsen förblev dock olokaliserad. Sökandet avslutades 1975-11-21 i samråd med haverikommissionen.

Bärgning

Det övervägande antalet delar bärgades för hand, d v s dykarna bar dem upp till ytan och båtarna. Tre större lyft fick genomföras, framkropp, bakkropp med motor och höger huvudvinge samt slutligen vänster vinge. Framkroppen och vänstervingen vägde < 2500 kg, varför de kunde lyftas med hkp 4. Det första lyftet utfördes av 2.hkpdiv, Säve och det andra av F15 hkp.

Fpldelarna (framkropp, motor mm) utplacerade i flottiljverkstaden (klicka på bilden för större bild).

Bakkropp, motor och höger vinge, som påträffades sammanhängande, hade en massa som avsevärt översteg hkp lyftförmåga. Haverikommissionen fäste stor vikt vid att bärgningsskadorna skulle minimeras, d v s om möjligt skulle brottytor, slagmärken etc inte påverkas av bärgningsåtgärder. Detta medförde krav på lugnt, stabilt lyft utan att delarna skulle behöva säras i vattnet. En inventering av flytande lyftredskap i Vänern med omnejd gav vid handen, att inget konventionellt redskap fanns att tillgå. Däremot fanns muddergrävmaskin tillfälligt stationerad i Trollhättan som kunde konverteras till lyftdon. Denna bogserades upp och utförde lyftet fredagen 1975-10-17. Fpldelarna lades på en pontonbrygga, som sedan bogserades in till slip i Tvättstugans hamn, Såtenäs. Efter bärgning placerades fplresterna i flottiljens flygverkstad för haverikommissionens fortsatta undersökningar.

Fortsatt sökning

I takt med utredningens fortskridande ökades intresset för vänstervingens utseende. Eftersom delar av vingspetsen fortfarande saknades beslöts att fortsatt sökning efter denna skulle organiseras. Arbetet återupptogs under två veckor i december och två veckor i januari med reducerad kapaciltt (6 - 2 dykare). Ett sökområde avgränsades med beräkningar från Saab-Scania som grund. En c:a 50 cm lång sprygel från "sågtanden" blev enda fyndet under denna avsökning, som försvårades av mycket dålig sikt och isläggning. När haveriorsaken entydigt fastlagts avbröts arbetet definitivt.

Sammanfattning

Några data om bärgningen:

  • - Drygt två km2 vattenområde har avsökts
  • - 98-99% av fpl har återfunnits och bärgats
  • - Tidsåtgången för bärgningen var c:a 7 veckor (för sökningen efter v vingspets tillkommer 4 veckor).
  • - Antalet engagerade dykare var som mest ~ 40 man. Huvuddelen av tiden var dock dykarstyrkan endast 8 man stark.
  • - FV direkta kostnader för bärgningen stannar vid c:a 150.000 kr. (De kostnader, som Marinen ev kommer att debitera, är ej medräknade)
  • - Utöver 37-haveristen påträffades inom området delar från följande fpl:
    • - B17 havererad ~ 1944
    • - J29 havererad ~ 1955
    • - A32 havererad ~ 1963
    • - B3 skjutmål ~ 1957


Haveriplats och avsökt område (klicka på bilden för större bild).

Tillbaka

Källa: F7 bärgningsrapport.